Hemvärnet – så blir du hemvärnssoldat: krav, vägar in, avtal och ersättning

Vad är Hemvärnet?

Hemvärnet är den del av Försvarsmakten som bemannas av frivilliga med tjänstgöringsavtal. Uppgiften formuleras av Försvarsmakten som att skydda, bevaka och ytövervaka,^[1] och i hemvärnsförordningen som att skydda skyddsobjekt och i övrigt delta i Sveriges försvar.^[5] Hemvärnssoldaterna utgör nära hälften av Försvarsmaktens krigsorganisation.^[1]

Hemvärnet bildades den 29 maj 1940, mitt under andra världskriget, och har sedan dess bytt skepnad flera gånger: så sent som 2012 fanns 60 bataljoner, mot dagens 40.^[10] Enligt försvarsbeslutet 2025–2030 ska Hemvärnet nu växa igen – till 26 000 personer år 2030.^[7]Det är därför nya utbildningsvägar som FMU öppnats för dem som aldrig gjort värnplikt.

Så är Hemvärnet organiserat

De 40 hemvärnsbataljonerna leds av fyra militärregioner – Norra, Mellersta, Västra och Södra – samt Gotlands regemente.^[1] Varje bataljon består av kompanier av två slag:^[1]

• Insatskompani – rörliga förband med mer krävande uppgifter som kan sättas in i hela militärregionen. Grunden är åtta avtalsdygn per år.^[1],[3]
• Bevakningskompani – stationära förband som löser lokala uppgifter, till exempel att skydda ett skyddsobjekt i hembygden. Grunden är fyra avtalsdygn per år.^[1],[3]

Till Hemvärnet hör också 25 musikkårer^[1] och hemvärnsungdom för 15–20-åringar.^[10]Ungefär 17 000 soldater tjänstgör i insatsförband och omkring 5 000 i bevakningsförband.^[10]

Tre vägar in i Hemvärnet

Försvarsmakten beskriver tre vägar till ett hemvärnsavtal.^[2] Vilken som gäller dig beror på om du redan har militär grundutbildning och om du vill vara stridande soldat eller specialist.

Har du gjort lumpen kan du söka direkt – ansökan går via Mitt Försvarsmakten och följs av säkerhetsprövning och intervju vid din utbildningsgrupp.^[2]Saknar du militär bakgrund väljer du mellan GU-F (specialist, två veckor) och FMU (skyttesoldat, fem veckor).^[9],[12]

Krav för att bli hemvärnssoldat

• Fyllt 18 år, svensk medborgare och bedömd som lämplig – det är hemvärnsförordningens grundkrav.^[5]
• Godkänd säkerhetsprövning innan avtal tecknas.^[2]
• God fysisk förmåga. Försvarsmakten skriver att du ska kunna tjänstgöra i fält under längre perioder utan medicinska hinder.^[2] Som riktvärde brukar utbildningsgrupperna nämna att orka gå 5 km i terräng med 10–15 kg packning på under en timme.^[11]
• Militär grundutbildning – egen (värnplikt/GU) eller via GU-F eller FMU.^[2]

Någon övre åldersgräns anges inte i förordningen;^[5] i praktiken tjänstgör hemvärnssoldater upp till pensionsålder, och sekundärkällor anger spannet 18–69 år.^[11] Kontrollera med din utbildningsgrupp om du är osäker.

Avtal, dagar per år och krigsplacering

Som hemvärnssoldat tecknar du ett tjänstgöringsavtal som innebär ett visst antal dygn per år för utbildning och träning.^[2] Grunden är åtta dygn i ett insatskompani och fyra dygn i ett bevakningskompani, normalt förlagda till en eller två sammanhängande övningar per år.^[3] Utöver avtalsdygnen finns frivilliga kurser, skjutningar och tävlingar.

Avtalet är frivilligt i fred – men du blir krigsplacerad i ditt förband, och vid höjd beredskap eller krig upphör frivilligheten och du är skyldig att tjänstgöra.^[2] Det är skillnaden mot en vanlig förening: Hemvärnet är en del av Sveriges krigsorganisation.^[1]

Får man betalt i Hemvärnet?

Ja. Under tjänstgöring får du dagpenning eller dagersättning samt fri mat, fritt boende och fri utrustning.^[2],[6] Förmånerna regleras i förordning (1997:147) om förmåner till hemvärnssoldater, som också ger rätt till fria resor vid in- och utryckning och en utbildningspremie när avtalets utbildning fullgjorts.^[6]

• Dagpenning betalas av Försäkringskassan och är 90 procent av din sjukpenninggrundande inkomst, högst 1 460 kr per dag före skatt och lägst 130 kr per dag (2026).^[8]
• Dagersättning gäller om du saknar SGI, till exempel som student.^[8]
• Utbildningspremie betalas ut när du fullgjort avtalsenlig utbildning och efter godkänd befäls- eller specialkurs.^[6]

Befattningar i Hemvärnet

De flesta hemvärnssoldater är skyttesoldater i ett insats- eller bevakningskompani. Därutöver listar Försvarsmakten en rad specialistbefattningar som oftast rekryteras via de frivilliga försvarsorganisationerna:^[1]

• Sjukvårdare
• Fältkock
• Signalist
• Hundförare
• Underrättelseassistent
• Motorcykelordonnans
• Båtförare
• Lastbilsförare
• Bandvagnsförare
• Stabsassistent
• Hemvärnsmusiker

Specialisterna utbildas genom GU-F följt av en grundläggande befattningsutbildning hos den frivilliga försvarsorganisation som ansvarar för befattningen.^[12]

Grader och gradbeteckningar i Hemvärnet

Hemvärnet använder Arméns gradsystem: menig, vicekorpral, korpral, furir och överfurir för soldater och gruppbefäl, sergeant och uppåt för plutons- och kompanibefäl. Gradbeteckningarna är desamma som i Armén men bärs på hemvärnets uniformer med förbandstecken. Alla grader med bilder finns i vår guide Gradbeteckningar Armén & Hemvärnet – och den fullständiga rangordningen förklarar vem som är över vem.

Öva gradbeteckningarna som quiz i appen innan du hälsar fel på kompanichefen. Ladda ner Rustad Soldat →

★ 4,6 snittbetyg · Gratis att ladda ner

Vardagen som hemvärnssoldat

Ett hemvärnsår kretsar kring krigsförbandsövningen (KFÖ), där bataljonen övar sina krigsuppgifter under några sammanhängande dygn, samt särskild övning förband (SÖF), särskild övning befäl (SÖB) och kompletterande utbildning (KU).^[3],[10] Utöver avtalsdygnen erbjuds fler övningar och en omfattande kursverksamhet – introduktions-, skyddsvakts- och funktionskurser – och befäl utbildas vid Hemvärnets stridsskola (HvSS).^[3],[10]

Det du förväntas kunna mellan övningarna är grunderna: handtecken, bokstaveringsalfabetet, minnesreglerna för strid och fälttjänst – och att hålla fysiken på en nivå där ett övningsdygn med packning inte slår ut dig. Vår guide om fysiskt stridsvärde visar hur du testar och följer det.

Vanliga frågor om Hemvärnet