Truppstorlekar – från grupp till armé

Alla truppstorlekar i en tabell

Siffrorna är ungefärliga. Storleken varierar mellan truppslag och förbandstyper, och Försvarsmakten anger därför spann snarare än exakta tal.^[1] Från bataljon till kår kommer siffrorna från Försvarsmaktens egen sammanställning; grupp, pluton och kompani från Försvarsmaktens handböcker.

Storleksmarkeringen: prickar, streck och kryss

På en militär karta ritas förband som taktiska tecken enligt NATO:s symbolstandard APP-6, som Försvarsmakten använder – de översiktliga organisationsbilderna i Försvarsmaktens markstridshandböcker är ritade på samma sätt.^[4] Ramens form visar vän eller fiende, symbolen i ramen visar förbandstypen – och markeringen ovanför ramen visar storleken.^[13] Logiken är enkel:

• Prickar för de minsta förbanden: en för grupp, två för tropp, tre för pluton.
• Streck för kompani (I), bataljon (II) och regemente (III).
• Kryss från brigad och uppåt: X, XX, XXX, XXXX.

Ett knep för kryssen: antalet motsvarar antalet stjärnor hos den general som normalt leder förbandet. Divisionen (XX) leds av en tvåstjärnig generalmajor, armékåren (XXX) av en trestjärnig generallöjtnant och armén (XXXX) av en fyrstjärnig general.^{[11],[12],[13]} Gradbeteckningarna finns i guiden om generalsgraderna.

Alla tecken visar ett vänligt infanteriförband (blå ram, kryss i ramen). Lagets markering är en överstruken nolla.

Grupp, pluton och kompani – där du hamnar som soldat

Grupp – cirka 8 soldater

Gruppen är det minsta förbandet med egen chef och består av cirka åtta soldater.^[2] I Försvarsmaktens handbok för gruppen ser en typisk grupp ut så här:^[3]

• gruppchef och ställföreträdande gruppchef
• två soldater som också är kulspruteskyttar
• två soldater som också är granatgevärsskyttar och fordonsförare
• en skarpskytt och en stridssjukvårdare

Gruppen delas i två omgångar: gruppchefen leder vanligen den första och ställföreträdaren den andra.^[3] Gruppchefen är ofta en furir eller sergeant.

Pluton – cirka 30–40 soldater

Plutonen består av en chefsgrupp – plutonchef, ställföreträdande plutonchef, plutonsbefäl, signalist och fordonsförare – och tre till fyra grupper, varav en kan vara understödsgrupp.^[3] Med grupper om cirka åtta soldater blir det omkring 30–40 soldater. Plutonchefen är en sergeant, fänrik eller löjtnant beroende på sammansättning och uppgift.^[7]

Tropp är en motsvarighet till pluton som används inom vissa truppslag.^[13]

Kompani – cirka 100–200 soldater

Ett manöverkompani består av en stabs- och trosspluton och tre till fyra skytteplutoner – eller tre stridsvagnsplutoner i ett stridsvagnskompani.^[4] Försvarsmaktens befattningsguide räknar med fyra plutoner.^[2] Det ger omkring 100–200 soldater beroende på typ. Kompanichefen är vanligen en kapten eller major.^[8] Inom artilleriet heter motsvarigheten batteri och inom kavalleriet skvadron.^[13]

Bataljon, regemente och brigad

Bataljon – 300–1 200 soldater

En bataljon består av två till sex kompanier och omfattar cirka 300–1 200 soldater.^[1] I armén är manöverbataljonerna kärnan: mekaniserade bataljoner, motoriserade skyttebataljoner och lätta skyttebataljoner. Utöver manöverkompanierna har bataljonen ett stabs- och understödskompani för ledning, spaning, fältarbeten och indirekt eld, och ett trosskompani för försörjning, teknisk tjänst och sjukvård.^[4] Bataljonen leds av en överstelöjtnant.^[9] Hemvärnet är organiserat i 40 bataljoner.^[16]

Regemente – en utbildningsenhet i Sverige

Regementet är det som förvirrar mest. I Sverige är det en utbildningsenhet i fred och den högsta organisationsnivån inom ett truppslag – det är på regementet du gör din grundutbildning.^[15] Regementet leds av en överste, regementschefen. Det som går ut i strid är bataljonerna och brigaderna som regementena utbildar.

Brigad – 3 000–5 000 soldater

Enligt Försvarsmakten består en brigad av tre till åtta bataljoner och kompanier och omfattar cirka 3 000–5 000 soldater.^[1] Brigaden är en allsidigt sammansatt styrka som självständigt kan lösa kvalificerade uppgifter: vanligen tre till fyra manöverbataljoner plus understödsförband som artilleri-, ingenjör- och luftvärnsbataljon.^[4] Svenska brigader kan bli större än så – Skaraborgsbrigaden har uppgetts omfatta cirka 6 500 personer, varav omkring 30 procent anställda och resten värnpliktiga.^[6] Brigadchefen är brigadgeneral eller överste.^[10] Brigaderna avskaffades i Sverige genom försvarsbeslutet 2000 och byggs nu upp igen.^[5],[10]

Division, armékår och armé

Division – 10 000–25 000 soldater

En division består av två till åtta brigader eller bataljoner och omfattar cirka 10 000–25 000 soldater.^[1] Den leds normalt av en generalmajor.^[11] I äldre svensk terminologi hette ett förband av den här storleken arméfördelning.^[11]

Ordet division betyder något annat i flottan och flygvapnet: i flottan två till sex fartyg av samma typ, i flygvapnet 8–12 flygplan – ingen av dem i närheten av arméns division.^[11]

Armékår – 20 000–60 000 soldater

Armékåren, ofta bara kåren, ligger mellan division och armé. Enligt Försvarsmakten består den av fler än två divisioner plus andra förband och omfattar cirka 20 000–60 000 soldater.^[1] Kåren leds av en generallöjtnant, och de förband som hör direkt till kåren – till exempel en raketartilleribataljon – kallas kårförband.^[12]

Begreppet kommer från franskans corps d'armée: kårsystemet infördes 1800 när Napoleon lät dela upp en armé i fyra kårer. Sverige hade tre armékårer i krigsorganisationen fram till slutet av 1950-talet.^[12] Försvarsmakten publicerade sin sammanställning av förbandsstorlekar i samband med ett symposium där nordiska markstridskrafter och den amerikanska arméns V Corps diskuterade multidomäna operationer.^[1]

Armé – 100 000 soldater och uppåt

En armé som förband består av två till fyra armékårer – fem till tio divisioner – plus understöd, och räknas i hundratusental soldater.^[13] Ovanför armén finns armégrupp (XXXXX) och front eller region.^[13] Försvarsmaktens egen sammanställning slutar vid kåren.^[1]

Observera att Armén i Sverige också är namnet på försvarsgrenen, som leds av arméchefen. Svenska armén är alltså en organisation, inte en armé i storleksbemärkelse – den är i dag byggd kring en division.^[5]

Så ser armén ut i Sverige i dag

Försvarsmaktens mål är tydligt: år 2030 ska armén kunna verka med en division, fyra brigader och en stridsgrupp.^[5] Första divisionen återupprättades 1 september 2022 med stab i Skövde,^[14] och divisionsstaben och ledningsförbandet ska vara helt klara den 1 januari 2028.^[5] Under divisionen finns fyra brigader:^[5],[14]

• Livgardesbrigaden (IB 1)
• Skaraborgsbrigaden (MekB 4) – klar 2026
• Södra skånska brigaden (MekB 7) – har en bataljon i Lettland inom NATO:s Forward Land Forces
• Norrbottensbrigaden (MekB 19) – klar 2028, med fokus på Nordkalotten

En detalj som visar hur nytt det är: Första divisionen leds av en brigadgeneral, inte av en generalmajor som divisioner normalt gör.^{[5],[11],[14]} Med en enda division har Sverige i dag ingen egen armékår.^[5]

Så kommer du ihåg ordningen

Ordningen från minst till störst: grupp – pluton – kompani – bataljon – brigad – division – armékår – armé. Varje steg består i regel av två till åtta förband från steget under, så storleken växer flera gånger om för varje steg uppåt.^[1],[2] Och kom ihåg markeringen: prickar för de minsta, streck upp till regemente, kryss från brigad.

Fler ramsor för fälttjänsten finns bland våra militära minnesregler.

Testa dig själv: truppstorlekar och taktiska tecken finns som quiz i appen.

★ 4,6 snittbetyg · Gratis att ladda ner

Ladda ner

Vanliga frågor om truppstorlekar