Uppdaterad 22 september 2026

Gamla militära grader – så har Sveriges gradsystem förändrats

Underlöjtnant, kornett, rustmästare, förste sergeant, överste av första graden – många gamla militära grader lever kvar i släktforskning, gamla betyg, korsord och i berättelser från lumpen, trots att de inte längre finns i Försvarsmakten. Det svenska gradsystemet har gjorts om i grunden fem gånger på femtio år: tjänsteställningsreformen 1972, den nya befälsordningen 1983, generalsreformen 2000, tvåbefälssystemet 2009 och gradreformen 2019.[1],[2],[3] Här får du hela historien: vilka grader som försvann, vad de motsvarar i dag och hur befälen bytte grad över en natt. Dagens system hittar du i rangordningen och i guiden över alla gradbeteckningar.

Rustad Soldat

Kan du dagens grader? Testa dig i appen. Ladda ner Rustad Soldat →

4,6 snittbetyg · Gratis att ladda ner

Fem reformer som ritade om gradsystemet

Före 1972 – tre befälskårer

Fram till 1972 fanns tre skilda kårer. Underbefälen var korpral, furir, överfurir och (1957–1972) rustmästare; underofficerarna sergeant, fanjunkare och förvaltare; officerarna fänrik, löjtnant, kapten, major, överstelöjtnant, överste och överste av första graden.[1],[4] Kavalleriet och artilleriet hade egna namn: ryttmästare för kapten, styckjunkare för fanjunkare och konstapel för korpral.[2],[4] Underlöjtnant var lägsta officersgraden 1835–1937.[5]

1972 – tjänsteställningsreformen

Principen blev att graden skulle motsvara kompetensen i krigsorganisationen. Tre nya officerskategorier infördes – regementsofficerare, kompaniofficerare och plutonsofficerare – och förvaltare, rustmästare, vicekorpral, ryttmästare, styckjunkare och konstapel avskaffades.[2] Tjänsteställningsordningen mellan fänrik och fanjunkare kastades om, och den högsta generals- och amiralsgraden fick fyra stjärnor i stället för tre.[2]

1983 – ny befälsordning (NBO)

De tre kårerna slogs ihop till ett enbefälssystem där alla yrkesbefäl blev yrkesofficerare med fänrik som lägsta grad. Sergeanter blev fänrikar (äldre löjtnanter) och fanjunkare blev löjtnanter (äldre kaptener).[3],[16] Sergeant och furir levde kvar som grader för värnplikts-, reserv- och hemvärnsbefäl.[7],[11]

2000 – brigadgeneral och flottiljamiral

Den 1 juli 2000 ersattes överste av första graden av brigadgeneral och kommendör av första graden av flottiljamiral. Sverige fick därmed fyra generalsgrader i NATO-modell.[12],[13]

2009 – tvåbefälssystemet

ÖB beslutade den 25 oktober 2008 om ett nytt gradsystem från den 1 januari 2009: en särskild specialistofficerskarriär återskapades med graderna förste sergeant, fanjunkare, förvaltare och regementsförvaltare vid sidan av officerarna fänrik–general.[1],[16] Furir och överfurir försvann; gruppchefernas grad blev i stället sergeant på OR-5.[7],[11]

2019 och 2023 – dagens system

Den 1 oktober 2019 delades menig i menig 1–4, vicekorpral återinfördes, furir och överfurir kom tillbaka som gruppbefäl, förste sergeant ersattes av översergeant och regementsförvaltare fick sin nuvarande plats.[1] 2023 tillkom överfanjunkare mellan fanjunkare och förvaltare.[17] Hela dagens lista med officiella förkortningar finns i rangordningen.[18]

Grader som försvann – och vad de motsvarar i dag

Tabellen listar de vanligaste äldre graderna, när de upphörde och vilken grad som ligger närmast i dagens system. Flera av dem har återuppstått med ny innebörd.

Gammal gradVad det varFanns tillNärmast i dag
KornettKavalleriets lägsta officersgrad, motsvarade fänrik i infanteriet[9]1835Fänrik
UnderlöjtnantLägsta officersgraden; från 1926 över fänrik[5]1937Fänrik
RyttmästareKavalleriets kapten[2],[4]1972Kapten
StyckjunkareArtilleriets fanjunkare[2],[4]1972Fanjunkare
KonstapelArtilleriets och luftvärnets korpral[2],[4]1972Korpral
DistinktionskorpralHögsta underbefälsgraden 1858–1914[4]1914Furir / överfurir
Förvaltare (äldre)Högsta underofficersgraden 1936–1972, i tjänsteställning mellan kapten och löjtnant[2],[4]1972 → blev kaptenÅter 2009 som specialistofficer OR-8
RustmästareHögsta underbefälsgraden i armén och flygvapnet 1957–1972[6]1972 → blev fanjunkareFanjunkare
Vicekorpral (äldre)Lägsta befälsgraden i armén utom artilleriet[2],[4]1972Åter 2019 som OR-3
Överfurir (äldre)Högsta underbefälsgraden från 1942/1944; värnplikts- och hemvärnsbefäl[10]2008Åter 2019 som gruppbefäl OR-5
Furir (äldre)Högsta underbefälsgraden 1914–1972; värnpliktig gruppchef[7]2008Åter 2019 som gruppbefäl OR-5
Förste sergeantSpecialistofficersgrad OR-6: gruppchef, instruktör, operatör[8]2019Översergeant
Sergeant (gruppbefäl)Gruppchefsgrad på OR-5 mellan korpral och förste sergeant[11]2019Furir
Menig 1:a klassErfaren anställd soldat/sjöman[1]2019Menig 1–4
Överste av första gradenHögre överstegrad (öv 1.)[12]2000Brigadgeneral
Kommendör av första gradenHögre kommendörsgrad i flottan 1972–2000[13]2000Flottiljamiral
Kommendörkapten av 2:a gradenFlottans major 1866–1972[14]1972Örlogskapten
HögbåtsmanFlottans långtidstjänande korpral 1925–1972; från 1944 = överfurir[15]1972Överfurir
Förste högbåtsmanFlottans rustmästare 1960–1972[15]1972
FlaggjunkareFlottans fanjunkare[4]1972Fanjunkare

Så byttes graderna 1972 och 1983

Vid båda reformerna fick tusentals befäl ny grad över en natt. Omvandlingen berodde på tjänstetid, vilket är förklaringen till att två personer med samma gamla grad kunde hamna på olika nivåer.[2],[3]

1972 – tjänsteställningsreformen[2]
FörvaltareKapten
Rustmästare / överfurir med minst 5,5 årFanjunkare
Överfurir med kortare tidSergeant
FurirSergeant
KorpralFurir
VicekorpralAvskaffad (korpral blev lägsta befälsgrad)
1983 – ny befälsordning[3],[7],[16]
Sergeant (plutonsofficer)Fänrik – äldre och erfarna blev löjtnant
Fanjunkare (kompaniofficer)Löjtnant – äldre och erfarna blev kapten
FurirÖverfurir
ÖverfurirSergeant (värnpliktsbefäl)

Äldre grader i flottan

Högbåtsman och båtsman

Båtsmännen var flottans indelta sjömän. Ur dem valdes 1767–1823 högbåtsmän, underofficerare som var fartygschefens närmaste medhjälpare och enligt 1741 års reglemente skulle vara först på plats och sist att lämna arbetet ombord.[15] 1925 återkom titeln för långtidstjänande korpraler; från 1944 var högbåtsman likställd med arméns överfurir, och förste högbåtsman (1960) motsvarade rustmästare. Båda avskaffades 1972.[15]

Flaggjunkare, flaggstyrman och styrman

Flottans underofficerare hade egna namn: flaggjunkare motsvarade arméns fanjunkare, och styrmansgraderna (lärstyrman, överstyrman, flaggstyrman) hörde till navigationsyrket.[1],[4] Rustmästare fanns även i flottan från 1841 som underofficer med ansvar för artillerimaterielen; för att undvika förväxling med arméns nya grad bytte flottan 1957 namn till artillerimästare.[6]

Kommendörkapten av första och andra graden

Kommendörkapten infördes 1824 och var 1866–1972 delad i två grader. 1972 blev första graden dagens kommendörkapten och andra graden döptes om till örlogskapten.[14] Kommendör av första graden fanns 1972–2000 och ersattes av flottiljamiral.[13] Bland de äldsta amiralsgraderna märks schoutbynacht, den holländska föregångaren till konteramiral.[1]

Vanliga frågor om gamla militära grader

Vad var en underlöjtnant?

Sveriges lägsta officersgrad 1835–1937. Den ersatte fänrik och kavalleriets kornett. När fänrik återinfördes 1914 fick den först samma tjänsteställning som underlöjtnant och från 1926 en lägre, så underlöjtnant stod då över fänrik. Graden avskaffades 1937.

Vad var en kornett?

Kavalleriets lägsta officersgrad fram till 1835, motsvarande fänrik i infanteriet. Namnet kommer av kornetten, kavalleriets standar, som sekundkornetten red med. 1835 ersattes både kornett och fänrik av underlöjtnant.

Vad var en rustmästare?

Från början infanteriets lägsta underofficersgrad med ansvar för vapen och ammunition. 1957–1972 var rustmästare i stället den högsta underbefälsgraden i armén och flygvapnet. Vid reformen 1972 blev rustmästarna fanjunkare.

Vad hände med graderna 1972?

Tjänsteställningsreformen 1972 skapade tre officerskategorier – regements-, kompani- och plutonsofficerare – och avskaffade förvaltare, rustmästare, vicekorpral, ryttmästare, styckjunkare och konstapel. Förvaltare blev kaptener, rustmästare och äldre överfurirer fanjunkare, furirer sergeanter och korpraler furirer.

Vad var förste sergeant?

En specialistofficersgrad på OR-6 som fanns 2009–2019, med kompetensområden som gruppchef, instruktör och operatör. Vid gradreformen den 1 oktober 2019 ersattes den av översergeant.

Vad var överste av första graden?

En högre överstegrad som fanns fram till 2000. Den 1 juli 2000 ersattes den av brigadgeneral; i flottan ersattes samtidigt kommendör av första graden av flottiljamiral.

Vad var en högbåtsman?

En flottans grad i två perioder: 1767–1823 som underofficer vald bland erfarna båtsmän, och 1925–1972 för långtidstjänande korpraler, från 1944 likställd med arméns överfurir. Förste högbåtsman (1960–1972) motsvarade rustmästare.

Vilka gamla grader har kommit tillbaka?

Furir, överfurir och vicekorpral återinfördes den 1 oktober 2019, och fanjunkare, förvaltare och regementsförvaltare återkom 2009 som specialistofficersgrader. Sergeant har funnits hela tiden men bytt innebörd flera gånger.

Se även

Källor

Så här arbetar vi med källor: läs om vår faktagranskning. Alla uppgifter kontrollerade 22 september 2026.

  1. Wikipedia – Militära grader i Sverige
  2. Wikipedia – Tjänsteställningsreformen 1972
  3. Wikipedia – Ny befälsordning (1983)
  4. Hans Högman – Militära tjänstegrader, Armén: historik
  5. Wikipedia – Underlöjtnant
  6. Wikipedia – Rustmästare
  7. Wikipedia – Furir
  8. Wikipedia – Förste sergeant
  9. Wikipedia – Kornett (officer)
  10. Wikipedia – Överfurir
  11. Wikipedia – Sergeant (Sverige)
  12. Wikipedia – Brigadgeneral
  13. Wikipedia – Kommendör
  14. Wikipedia – Kommendörkapten
  15. Wikipedia – Högbåtsman
  16. Wikipedia – Fanjunkare
  17. Wikipedia – Överfanjunkare
  18. Försvarsmaktens föreskrifter (FFS 2019:6) om personaltjänst, 2 kap. 8 §